Upp i ottan och iväg i regnet – en riktig drömstart på veckan med andra ord. Jag har en förhållandevis lugn vecka framför mig som kommer att ägnas åt bland annat inläsning på de förordningar som gäller för oss när vi befinner oss i insatsområdet. Det blir även en hel del fyspass och lite extra vapenträning, sådant som inte får glömmas bort även när den teoretiska biten tar överhanden. Och ikväll ska jag kitta stridsväst 08, en av de bästa tillskotten i materielen. Som ni märker håller jag en ganska vag bit om exakt vad vi gör och när vi gör saker. Säkerhetsskäl, ni vet. Det här kan vara risky business på många olika sätt och även om jag inte har särskilt mycket att vara orolig för kanske någon av mina kollegor inte uppskattar att otippat dyka upp i bloggen. Vad är ni förresten intresserade av att läsa? Inlägg som detta, som handlar om åsikter och tankar, eller är det vardagen (minus skyddsvärd och säkerhetsklassad information naturligtvis)? Är det upplevelser och känslor? Är det nya perspektiv och bilder från insatsområdet? Av naturliga skäl har jag svårt att leverera fullödiga rapporter eftersom vi än så länge inte är på plats. Ge mig gärna feedback så jag vet vad ni vill ha.
En spontan reflektion är att man inom Försvarsmakten snabbt får andra perspektiv. Som det här med vapen till exempel. Det är förvisso inte helt vanligt med civilklädda kvinnor som bär på en AK, men det första som slår en är inte att hon bär på ett vapen utan på att hon är civilklädd inne på regementet. Märkligt. Men vapen är en sådan där grej som blir gammalt ganska snabbt. Jag gillar att skjuta, men det är inte så att det rycker i mig så fort jag ser skymten av en pistol eller att jag rengör min AK mer än nödvändigt.
För övrigt undrar jag om det finns någon ekonom därute som kan förklara vad som händer om Grekland går i konkurs. Kommer man att sälja ut myndigheter/fastigheter/mark/tjänster för att få in stålar? För man kan väl inte bara rycka på axlarna och lägga ner. Hur löser man sådant? Ge mig gärna en pedagogisk förklaring för jag är genuint nyfiken.
Hej! Och tack för en väldigt läsvärd blogg. Trycker du skriver om alldeles rätt saker, Det är alla de här funderingar du skriver om som troligen poppar upp i huvudet på oss som funderar på vad en mission verkligen innebär för en själv och ens anhöriga.
Fortsätt i denna andan och kom hem helskinnad!
Tack! Det betyder mycket!
Hejhej!
Hittade din blogg precis och insåg att du är en av dom som ska åka med min fina pojkvän…
Ska bli väldigt intressant att följa din blogg och dina tankar! Hoppas på bilder sedan när ni är där nere…
Ta hand om er!
Bilder kommer att komma i den omfattning jag hinner och får fotografera. Men eftersom jag har en stort fotointresse kan du räkna med att det kommer att bli betydligt fler bilder än vad jag hinner ta och lägga upp nu.
Din fina pojkvän är en mycket bra herre. En av dem som jag känner mig stolt över att få åka tillsammans med. Ska se till att han får bra bilder på sig själv att dela med sig av.
Ja de e han…
De låter bra de! 🙂
Hej! Har hittat din blogg av en slump och tycker att den är jättebra. Jag har själv varit nere i Afghanistan på mission och känner igen nästan allt du skriver om tiden på LG *ler*. Svett och vånda, ångest varje söndag – men otroligt lärorikt. Kommer att följa bloggen så mycket jag kan! Stay safe!