Jag tror att jag börjar bli kär. Det är en sådan där kärlek som börjar med hat, men som sakta övergår i något ännu starkare, ännu svårare att värja sig mot. Naturligtvis är det en kärlek dömd att misslyckas eftersom den bara kommer från mitt håll. Afghanistan älskar inte mig lika mycket som jag älskar henne…
Nyss hemkommen efter ett par dagar i en synnerligen vacker del av landet tänkte jag faktiskt bara berätta att jag fått mitt efterlängtade paket från tjejen och ett brev från morsan och farsan. Underbart. Imorgon ska jag berätta hur Afghanistan gick från att vara det värsta stället jag varit på till att vara det värsta stället jag varit på men med viss charm…
Kommentarer