En amerikansk hjälte…

Vissa dagar vaknar jag med en viss inställning som sedan övergår i en helt annan. Idag kändes motivationen mindre än vanligt när jag vaknade, men en fantastisk föreläsning med en mycket duktig föreläsare fick mig att tvärvända. Nu är jag återigen med i matchen med full kraft, nya idéer och ny energi. När rubrikerna pekar ut amerikaner som skyldiga till både det ena och det andra är det lätt att dra alla över en kam (ja, över en kam och inte en kant!). Jag gör det hela tiden och det är väl en psykologisk mekanism för att göra världen lite begripligare. Dagens amerikanske expert tog mig med storm, så långt en manlig föreläsare kan ta mig på det sättet. Som jag tidigare sagt skulle jag inte stanna en dag om inte det fanns amerikanska styrkor i landet vad man nu än tycker om dem, men idag önskar jag att jag genast kunde sätta mig på ett plan över för att gå vilken skola han nu än gått, så imponerad blev jag. Att vara i Afghanistan är en ständig läroprocess och de senaste timmarna har fallit in under kategorin ”extremt nyttigt, lärorikt och underhållande”, något som tyvärr inte händer alltför ofta. Den positiva bieffekten är att jag förutom medvinden i ryggen nu fick ett skonsamt och gynnsamt ingångsläge som besparade mig de där första trevande dagarna när huvudet ska skruvas på rätt plats igen…