Skäggmode…

Skäggtrenderna växlar snabbt på campen. Att ha ett kraftfullt stort skägg är självklart en klassiker som alltid fungerar, men i övrigt både rakas och odlas det av herrans lust. Ett tag var mustascher mycket populära, och även om jag tycker mig skönja att den flirten med brittiska specialstyrkor är på utdöende finns fortfarande en och annan som vägrar gå till barberaren. Vissa satsar mer på handlebar-varianten, medan många som tidigare ståtade med oldschool-skägg nu har återgått till den av Försvarsmakten föredragna slätrakade hakan. Tidigare har lusten att experimentera med ansiktsbehåringen korrelerat direkt med antalet dagar till leave, där skägget eller mustaschen ofta trimmats ner stegvis för att till slut ha fått stryka på foten alldeles innan hemresan, men nu har det långsiktiga planerandet börjat. Jag är nog inte helt ute och cyklar om jag tillskriver kärleken detta fenomen. Min erfarenhet är att få kvinnor uppskattar ett contractor-skägg (googla ”lumberjack commandos”) och efter så lång frånvaro är i alla fall jag redo att göra den uppoffringen för tjejen. Som alla soldyrkare vet innebär en plötslig avsaknad av skägg ett stort vitt fält i ansiktet vilket måste tas upp till par med resten av färgen och således måste skäggtrimning, alternativt slätrakning, planeras med extrem precision. Jag tänkte själv ta steget att gå till mister Flower, vår lokale barberare, för att låta honom ge fejset en omgång med trimmern. Efter förra besökets blodvite i halsregionen är jag inte särskilt villig att ge honom fria tyglar med rakkniven…