När tiden inte räcker till…

Ett problem med missionsutbildningen är tiden. Dagarna är ofta långa och tuffa vilket gör att man är sliten är dagen är över. Naturligtvis gör lagen om alltings jävlighet att sambon är ledig den dagen jag jobbar elva timmar och att hon börjar vid lunch och jobbar sent den dag jag bara har tre timmar på förmiddagen. Att hitta tid för att göra roliga saker, då båda två har energi, blir således ett pussel. Mina tidiga morgnar gör att jag inte orkar aktivera mig alltför sent. Hennes sena kvällar gör att jag ofta tillbringar tiden framför datorn, i löpspåret eller med en kettlebell. Vi är naturligtvis inte ensamma om att ha svårt att hitta tid för varandra, men att andra har samma problem gör det inte lättare. Man bör nog vara medveten om att missionen inte börjar när man lämnar Sverige utan långt tidigare, i alla fall periodvis. För att ändå få mer tid tillsammans väljer jag att pendla en, två timmar varje dag för att i alla fall vara hemma över natten. Jobbigt, tycker många. Visst, men den uppoffringen tycker jag faktiskt att hon är värd.