Världen utanför…

Är det något jag lärt mig sedan jag kom hit för drygt en vecka sedan så är det att inte ta något för givet. Vädret skiftar blixtsnabbt. Men åsikter och stämningar skiftar ännu snabbare. Ett område som är lugnt en dag kan koka nästa. En by där vi inte varit välkomna kan öppna upp sin famn. Det behöver inte vara så, men det går aldrig att utesluta något här. På sätt och vis gör det jobbet spännande eftersom vad som helst kan hända när som helst, men samtidigt kan det vara svårt att planera i detalj. I vår lilla bubbla flyter livet sakta fram, men på andra sidan murarna måste man leva i nuet. Händelsekedjorna och sambanden är så komplexa, så diversifierade, så paradoxala och så bisarra att ingen, inte ens afghanerna själva, har en överblick. The Afghan Game är helt klart det mest avancerade spel jag någonsin spelat, och innehåller så många variabler att inget spel är det andra likt. Jag gillar det även om jag inser att jag inte kan vinna det. Ingen kan vinna det i längden. Tänk er tv-serien Game of Thrones men multiplicera antalet variabler att hålla reda på med, tja, låt oss höfta lite här och säga… tio tusen? Då förstår ni vad vi jobbar med. Etniciteter, klaner, familjer, maktstrukturer, pengar, kriminalitet, tro, fattigdom, rikedom, geopolitik, naturtillgångar, naturkatastrofer… Att säga att vi står inför en utmaning är i sanning en underdrift!