Jaha, då var nästa högtid vi missar på gång. I alla fall i västvärlden. Här är vi fortfarande inne på 1390, både bokstavligen och bildligt. Och just idag hade jag inte tackat nej till en riktigt god mojito. Visst, vi avnjöt en trerättersmiddag av den mer modesta, men ändå fullgoda, varianten, men det slår inte riktigt ett traditionellt svenskt nyårsfirande. Nu har jag visserligen inte för vana att slå klackarna i taket utan brukar tillbringa nyår framför tv:n tillsammans med sambon, men just idag hade det varit trevligt att vara hemma och ta sig ett par rediga groggar. Tvåölsregeln på mässen sätter liksom stopp för det där forcerade högtempofirandet som kännetecknar nyår, och militärpolisen tillåter inte heller glädjeyttringar med automatkarbinsalvor avlossade i mellan 70 och 89 graders vinkel mot marken betraktat på traditionellt afghanskt manér. Så jag får hitta andra sätt att fira in det nya året. Kanske ett par avsnitt Battlestar Galactica… Tjejen och jag har för övrigt bestämt att ta igen de missade högtiderna med en minijul direkt uppföljd av en mininyårsafton. På så sätt får vi allt det roliga utan att behöva genomlida mellandagsrean och efterjulenantiklimax.
Ett spontant möte räddade den här dagen. Trots att vi befinner oss i ett stort land har en del personer en tendens att gravitera till camperna och ett hastigt ”hej, vem är du?” ett par veckor tidigare blev till ett spännade möte idag. Mitt jobbflow fortsätter alltså trots att jag även tvingades sälja ut min själ under dagen i ett annat möte. Det är nämligen ett så intrikat politiskt spel på alla nivåer från den enskilda stolthetens nivå till global politik som jag navigerar genom, endast beväpnad med min magkänsla, erfarenhet och karismatiska personlighet. Mycket, mycket underhållande även om jag då och då går på en socialt utlagd improviserad vägbomb. Vissa situationer är tyvärr inte fullt lika roande. Jag vet inte om det är bajset i luften eller om det är det där kriget utanför murarna, men ibland känns det som om djävulen gjort entré på arenan. Små konflikter skapas i onödan, stora blossar upp, meningsskiljaktigheter blir till gräl och allianser blir till fejder. Mycket onödigt, men kanske ofrånkomligt när vi sitter instängda eller rör oss i farliga miljöer. Typ som i ett fängelse. Jag är inte den som grälar i onödan vilket inte beror på konflikträdsla utan på att det finns så otroligt mycket viktigare saker att grubbla på, som till exempel om jag hinner hem till nästa säsong av Game of thrones, huruvida jag tänker köpa en hjälmkamera under leaven eller inte, eller varför huden ramlar av stora sjok mellan tårna. Bara för att jag inte orkar bry mig innebär det inte att jag inte deltar i spelet. Som en satans dockspelare drar jag och rycker i trådar medan jag väser fram ”Dance, my puppets, dance!” Det gäller att se underhållningsvärdet i varje given situation, till och med den mest absurda. Och att nätverka för din vän idag kan vara din fiende i morgon och då gäller det att ha satsat på rätt häst, något jag vanligtvis brukar vara bra på men om den egenskapen gäller här återstår att se. Fast när allt kommer till kritan så trivs jag just nu. Problemen som uppkommit tänker jag lösa med kraft, sedan ska jag åka hem och göra Sverige. God mat, groggar, tv-spel och kärlek kommer att ladda batterierna…
Gott nytt år!
Gott Nytt År!
Du är värd all uppmärksamhet för din blogg,
Hoppas att du eller andra tipsar om din blogg även till alla andra där borta, den är ett stöd i helvetet och ökar förståelsen för båda sidor.Tack !!!!