Var jag vid det här laget inte så cynisk skulle jag tro att vintern snart är över. När regnmolnen väl blåst bort var det en fantastisk dag med dramatiska moln och solstrålar som färgade bergen röda. Det här landet är vackert på så många sätt. Så otroligt vackert. Det kommer att göra ont att lämna det även om jag inte på något sätt känner att jag vill tillbaka hit när den här vändan är över. I alla fall inte än. Skulle dessutom lusten att åka hit igen infinna sig har jag en mycket bestämd dam hemma som inte kommer att tillåta det. Jag hann dessutom med ett mycket hårt kettlebellpass, ett par trevliga samtal och ja, jobb. Det betyder att ännu en dag i paradiset är förbi och att jag är 24 timmar närmare familj och vänner.
Jag vet att jag lovade er bilder och jag brukar normalt hålla vad jag lovar. Det enda avsteg jag ber om är att vi talar om fotokonstens magi i singular denna kväll. Här är en bild tagen av en begåvad kollega. Tyvärr har jag tvingats förstöra den genom att täcka över mitt ansikte, men många skulle säkert hävda att det ändå inte är någon förlust för bilden…
Kommentarer