I Blommans händer…

Campfrisören mister Flower har återigen lagt sina välmanikyrerade händer och förvandlat mitt grovhuggna skogsarbetaranlete till ett värdigt de finaste av Stureplanssalonger. För bara tio dollar fick jag klippning, rakning, klippning och rakning med sax, klippning och rakning med kniv, ofantliga mängder alkogel, någon slags afghansk parfym i ögonen, lätt blodvite, mentolkräm i hela ansiktet inklusive näsborrarna och lypsyl. Som hittat! Allt under trivsam konversation på bruten engelska. Min engelska var i och för sig hel, men mister Flowers entimmaslektioner om kvällarna kanske inte riktigt nått ända fram. Fast vad spelar det för roll när vi kan förbrödras över ämnen som flickvänner och fruar, hur dyrt det är att underhålla dessa, hur talibaner skapar problem runt hårväxt med mera? Dagen har även bjudit på min favoritsysselsättning: Bränna papper. Få saker får mig att ifrågasätta min tillvaro så mycket som att stå där och bränna papper, röra runt i askan och förvånas över hur i helvete papper inte kan brinna bättre. Därmed inte sagt att jag inte kan uppskatta en stunds lugn och ro med en kollega över den brinnande tunnan. Det är nästan som att stå under en bro i en amerikansk film, fast bättre eftersom jag har ett hem jag snart ska återvända till…