Ett snabbt inlägg innan jag går ut och njuter av hösten. Ansiktet är rakat, håret klippt, musklerna uppumpade och aftershaven sprider en välbehaglig doft inom en tiometersradie. Måste hinna ut innan fasaden krackelerar…
En vän och kollega som ska göra den här resan med mig messade precis. Han har varit ute flera gånger tidigare vilket är ett stort stöd för mig som ska ut för första gången. Den här gången hade han läst bloggen och ville bara säga att han alltid finns där om jag behöver snacka om farhågor och rädslor. Det är sådana personer och situationer som gör allting värt det. Precis som Hoot säger i Black Hawk Down:
”When I go home people’ll ask me, ”Hey Hoot, why do you do it man? What, you some kinda war junkie?” You know what I’ll say? I won’t say a goddamn word. Why? They won’t understand. They won’t understand why we do it. They won’t understand that it’s about the men (och kvinnorna, mitt tillägg) next to you, and that’s it. That’s all it is. ”
Word!